Klättring i skymningen

Det blev lite väl sent när vi väl lämnade stallet efter att Ariel och Leia ätit hö och sojamjöl. Leia fick gå som handhäst upp till fårhagen, sen släppte jag lös henne och kunde koncentrera mig på Ariel. För ovanlighetens skull red jag med träns, det kändes som en lyx verkligen. 

Vi klättrade uppför och nedför backarna fram och tillbaka några gånger, inte det roligaste Ariel vet, men något hon verkligen behöver.  Sen slingrade vi runt träden lite och det är tyvärr ganska stelt. Får se om jag jobbar lite dressyr på banan nån dag. 

Sen ute på ängen försökte jag peppa till trav, men det finns verkligen ingen motor. :-( Hoppas så att den ökade fodergivan gör skillnad. Vi gick över björkhindret ett par gånger åtminstone och sen skrittade vi runt på ängen lite. 

Genom bortre dungen och kliva över de höga grenarna innan vi styrde hemåt. Tyvärr förlorade vi Leia på vägen (hon hörde de andra hästarna i hagen), så vi fick vända tillbaka för att hämta henne. Sen traskade vi ut i hagen igen. Konstigt nog ville Ariel svänga vänster mot stallet istället för höger mot hagen när vi kom ut på grusvägen. Jag undrar om hon är less på den där hagen utan gräs...

Glad i vagn

Idag fick det bli körning igen. Nu iom min kommande semester ska jag försöka köra Ariel varje vecka, för det är tydligt att det är roligt med lite omväxling.  

Vi skrittade bort till Morbergakorsningen och sen fick Ariel vända runt åt vänster eftersom Leia satt fast på högersidan. Lite väl bråttom i vändningen hade hon och även de första meterna var snabbare än innan. Men sen återvände hon till sin lunkskritt och det får vara så nu. 

Jag tänker att det kan vara att gräset minskat för mycket i näring, så jag fyller på med extra soja, lusern och hö från och med nu. Förhoppningsvis går den här energilösheten bort snart. 

Vill inte trava

Ikväll red jag från stallet med Leia som handhäst och släppte sen lös henne när vi kommit förbi ingången till fårhagen. Sen red jag gräsvägen ut på stubbåkern bredvid vinterhagen. 

Ariel fick gå ett helt varv runt vinterhagen och hon var allmänt ointresserad. Vet inte vad det är med henne nu. Bad henne trava men det fanns verkligen noll motor, noll reaktion. :-( Vill inte pressa henne heller, men det är så trist när hon är såhär. Trots att Leia sprang före och nosen var hemåt blev det bara lite, lite snabbare skritt. 

Kan inte ens förklara det med att underlaget på stubben var tung, för hon var likadan både på gräsvägen och grusvägen med nosen hem. :-(  

Jaja, vi rörde iaf på oss lite. 

Experimentera med sällskap

Idag fick Ariel sällskap på uteritten. Ja, Leia var såklart med som handhäst, men även Venus följde med. Vi testade att rida ända till grusvägen i Äskelunda, alltså över åkrarna. Ariel var allmänt seg och ointresserad. Suck... Vi vände innan vi kom fram till grusvägen dock, vid nya huset som byggts. Lite, lite piggare på hemväg kanske, men det är marginellt.