Debut på ridskola

Ja, det låter kanske mer spännande än det är. ;-) Men ikväll skrittade jag iväg Ariel till ridskolan en bit bort för en lektion. Det blev lite tuffare träning än jag tänkt mig, då snön (japp, vi har fortfarande en massa snö) hade drivit över lägdorna så det bitvis gick ända upp till carpus på Ariel. Men hon var glad ändå och tuffade på så nöjt. 

Väl framme fick vi vänta lite innan lektionen före var slut, vilket Ariel tyckte var helt onödigt. Hon trodde ett tag att vi pulsat i snön för att stå stilla på en gårdsplan. Konstig idé av matte...

Men sen fick vi gå in i ridhuset. Var lite nojig över att Ariel inte skulle gilla underlaget, men hon verkade helt ok med det (även om det inte var lika ljuvligt som Hesselbys ridhus förstås).

Vi fick ställa upp oss på medellinjen medan de andra ekipagen kom in och satt upp. Också jättekonstigt enligt Ariel, varför går vi inte runt i ridhuset direkt? Hon är verkligen ingen van ridskolehäst. 

Vi värmde upp i skritt och trav, där vi skulle göra en mjuk båge på ena långsidan och en övergång på den andra. Det var uppställt sockerbitar som stöd för dels hur stor bågen skulle vara och dels var man kunde göra övergången. Väldigt pedagogiskt, det gillar jag!

Ariel tyckte att det var helt onödigt att göra halt, hon ville ju röra på sig! Så vi har en del att fila på. Jag upplevde även att hon var så upptagen med att kolla på en massa grejer, så det blev lite lång reaktion på hjälperna, både förhållande och framåtdrivande. Vi är ringrostiga bägge två...

Sen var det dags för dagens övning. Vi skulle jobba med skänkelvikning till Ariels och min stora förtjusning. Ariels för att hon älskar skänkelvikning och jag för att det verkligen är en rörelsen man har nytta av att ha ett par extra ögon på sig. 

Först gjorde vi den i skritt, sedan i trav. Som vanligt blir det att jag gör "för mycket" och tänker för mycket i skritt, så vi trasslade lite med vad jag ska göra med vilken kroppsdel. Men fick bra tips kring flytt av vikten i sadeln (det behöver jag fila mer på!) och att faktiskt använda framåtdrivande skänkel och inte bara sidförande. Mycket nyttigt!

I traven fick Ariel glänsa ordentligt, för då går det för fort för matte, så jag hinner inte förstöra så mycket. ;-) Ariel håvade in beröm och var så nöjd över sig själv, haha. 

Vi tog lite skrittpauser då och då, dels för att Ariel inte är fullt igång än och dels för att jag var orolig över hur hon skulle orka pulsa hem i snön sen. 

Lektionen avslutades med att halva gruppen fick galoppera på fyrkanten medan andra halvan skrittade i mitten. Sen byttes vi av. Perfekt att få rulla på lite friare i galoppen! För Ariels skull nöjde jag mig med vänster galopp, men oh vad hon tyckte att det var roligt! Kanske var det en kombination av att hon hade sällskap och bra underlag, men det kändes verkligen som att hon hade mycket mer glädje och driv i galoppen än hon brukar ha. 

Skritten hem var väldigt ivrig och nöjd, trots all snö. Väl hemma fick hon gå ut och dricka lite innan det var dags för kvällshöet. 

Jobbig runda

Idag red vi ut ihop med ett ekipage i stallet. Själva rundan var trevlig, men tyvärr var tempot lite för högt för Ariel mtp att hon är under igångsättning. 

Vi red på en gräsväg bort mot ridskolan, men tog sedan höger och följde en grusväg bort till stora Blomsberg. Där finns en rundbana med sandunderlag, helt ljuvligt! Jag har kört på den med Storm för några år sen, men Ariel har aldrig varit där. Hon tyckte det var så skoj och försökte orka mer än hon gjorde. Sötisen! Längtar tills vi är helt igång och kan galoppera där. 

Sen tog vi grusvägen till cykelbanan och följde den tills vi kunde vika av på kantzonen. Väl där blev vi lämnade då det andra ekipaget galopperade hem. Även om Ariel hade varit mer igång hade jag ändå valt att skritta hem, då det var väldigt vattensjukt och därmed både halt och tungt underlag. Ariel var nöjd iaf och jag njöt av att rida henne igen.  

Överpigg men lydig

Idag blev det äntligen en ridtur igen. Det blåste helt vansinnigt mycket och var nån plusgrad bara, så det var verkligen svinkallt. Vi red längs vänstra delen av kantzonen, jag hade nån idé om att man kunde komma fram till cykelbanan. Men tyvärr inte, varken på bortre eller främre delen av kantzonen (vi vände tillbaka och testade bägge). 

Ariel var hysteriskt pigg. Sådär så hon nästan studsar i skritten (taktar gör hon aldrig) och ständigt föreslår trav. Min räddning är att hon dels är så himla lydig, så när hon älgar iväg i trav räcker det med att jag rätar upp mig så kortar hon upp traven och blir lugn. Älskade häst! Dels så har hon noll kondition, så hon orkar inga långa stunder i trav. ;-)

Vi tog faktiskt en galopp också, två felfattningar innan jag tryckte hälen i sidan så hon verkligen förstod att det var höger galopp jag ville ha. Nöta, nöta... Det gick bra att sitta ned i galoppen, men så galopperade vi med nosen bortåt och inte hemåt. Hemåt skrittade vi enbart, jag red i bomlösa och har ingen direkt dödslängtan, hehe. 

Mycket nöjd häst när vi var hemma efter en knapp halvtimme. Det ska bli så himla roligt att komma igång igen, längtar ihjäl mig till nästa ridpass redan. :-) 

Vaccinering och tandkoll

Idag kom veterinären för att vaccinera och kolla Ariels tänder. Hon var lite upprörd när hon skulle sederas, så jag fick hålla fast hennes huvud och muta med morot. Sen somnade hon ganska snabbt och veterinären kunde kika. 

Allt såg bra ut (var ju två år sen sist), hon har jämna fina tänder. Ett par tag med raspen blev det då hon hade sår i kinden på bägge sidor vid P2. Precis såna skador de kan få av för hårt åtdragna nosgrimmor, men Ariel går aldrig med nosgrimma. Så vi klurade på om det kunde vara hennes sidepull som satt för hårt, samtidigt har jag inte använt den sen i januari så såren borde vara läkta nu. Konstigt. Jag fortsätter iaf som vanligt men låter bli att använda sidepull på henne. 

Sen fick hon vaccin innan hon vaknade till. När jag väl var klar med all mockning hade det gått mer än två timmar sen hon fick lugnande, så då fick hon äntligen gå ut. Hon svettades som vanligt, men jag har rutinen inne nu, så hon hade sitt ylletäcke på sig tills hon var pigg igen. 

Ny koll om två år, skönt!

Trava fort hemåt

Idag gav vi oss iväg på lite upptäcktsfärd. Vi red bort mot ridskolan men vände efter en stund och testade lite kantzon också. Ariel var lite spänd med handbromsen i bortåt, men desto ivrigare hemåt. Längtar tills underlaget är bättre så vi kan galoppera av oss lite spänningar. 

En kvart blev det iaf och Leia skötte sig superbra i hagen under tiden. Så skönt!

Lite spänt och lite ofokuserat

Idag fick det bli första passet, fast det blåste väldigt mycket. Ariel verkade pepp att ge sig iväg, hon följde mig intresserat med blicken när jag hämtade sadel och träns. 

Gick genom hagen till ridbanan, så de andra kunde följa med. Vilket de såklart gjorde…

Skrittade tio minuter och joggade fem. När Ariel frustade så nöjde vi oss. Hon var ganska spänd pga blåst, men sen skulle hon hålla koll på alla, markera mot Queenie och Hector samt försöka att inte springa in i Leia… Så det blev såklart lite ofokuserat. Men däremellan kändes hon riktigt fin och jag tyckte att vi kom till ridning några steg här och där.